När vet man att man är klar med sin text? När är den redo att skicka till förlag? Det finns nog inga rätta svar, det är antagligen olika beroende på vem man frågar.
Jag känner nog att det är färdigpillat nu. Jag skriver nog, för än har jag inte vågat trycka på sänd. Manuset och följebrevet ligger där prydligt förpackat i pdf-format. Men kan jag ha missat något? Kan det fördjupas lite mer här eller där? Ska jag fixa till något mer, eller inte?
En del skriver att de ångar att de pillat så mycket innan, eftersom mycket ändå skrivs om, om man blir antagen. Andra skriver att man inte kan pilla mycket nog. Jag vet inte, jag tror ändå det är någon slags känsla. Att nu är det dags. Och jag tror att jag är där idag.
Samtidigt är det en skön känsla att inte skickat iväg det. Jag är klar, men kan fortfarande tänka att jag är en oerhört lyckad författare eftersom inga refuser trillar in så länge jag inte skickat iväg något. Ja, som det där att inte skrapa trisslotten, du kan känna dig som en vinnare så länge den ligger där oskrapad 🙂
Hur som helst när knappen är tryckt och manuset iväg, går arbetet vidare med del två i Grödebysviten. Arbetsnamn:
Kanske tråkig titel, men jag kommer säkert på något bättre innan det är dags för den att skickas iväg.
I dag vill jag tipsa om min skrivkompis Anna Charlotta Wikmans bok ”För allas bästa”, som hon i dagarna debuterat med hos Lavender Lit. Spana in den, läs eller lyssna!
Jag är ivrigt påhejad i mitt skrivande av den här skrutten. Sally, Amalias fina hund som hänger med mig när dottern jobbar eller är med kompisar. En mysig tik, men vi tror att första löpet är på G för hon är inte riktigt sig själv, läs asjobbig-ish. Men vi har aldrig haft hund förut så vi vet inte riktigt. Men hon blir ett år i april så det är inte helt osannolikt.
Nästa bok att läsa är denna. Ligger nu överst i TBR-högen sedan flera veckor men jag har inte hunnit läsa. Också en fördel med att trycka på sänd, det blir lite mer lästid.
Men i kväll blir det såklart Mello. Hela familjen, två döttrar med respektive och maken är på landet och det är bara jag och yngsta dottern hemma så det blir vi som har Mellofest och med övrig familj i familjechatten. Det går det också.
Den här veckan har verkligen gått fort och i morgon är det redan söndag. Har jobbat som vanligt och i torsdags hade vi Julmiddag med jobbet. Vi började med att curla. Jag vågade mig faktiskt inte ut på isen, men tjänstgjorde som fotograf.
Efter det åkte vi hem till en kollega och åt gott. Inte julbord men en härlig buffé från Nora Deli i Danderyd.
Otroligt gott alltsammans. Kan verkligen rekommendera mat därifrån.
I går hade jag en låååång skrivdag. Började vid nio på morgonen och slutade vid elva på kvällen. Med undantag för mat och en halvtimmes vila. Jag var helt ensam hemma hela tiden så det var skönt att passa på när jag kunde vara helt ostörd.
Bushunden är inte heller hemma så jag och katterna hade lugna gatan.
Idag har jag fortsatt med manuset. Lite trögt har det gått men i alla fall fått ner 1200 ord hittills.
Nyss fikat med det härliga Julteet jag köpte på NK i Göteborg, när jag var där (se förra inlägget) och nu ska jag ta en dusch så jag får röra lite på mig innan jag sätter mig igen.
Blev överraskad med en så fin blomma idag!
Jag brukar inte sätta upp deadlines. Men nu vill jag verkligen bli klar med de två manus jag har igång. Så deadline för detta jag har hemma nu, är den 19:e då jag ska få tillbaka mitt andra manus från lektör. Då ska detta vara så klart att jag kan skicka iväg det i stället och börja skriva om det andra efter lektörsutlåtandet, är ni med?
Jag tror all extra energi kom ifrån Sofia Yméns kommentar i senaste utlåtandet. Tänk vad pepp kan göra. Man behöver det. Det är en ensamt att skriva. Eller ja man umgås med sina karaktärer förstås, men de ger inte mycket feedback.
Man vet inte om det man sitter och skriver är bra och verkligen håller eller om det suger. Man kastas ofta mellan att tycka att det man skriver är toppenbra till att känna att allt är skitdåligt och borde raderas. Självtvivel en masse. Feedback gör mycket. Även det som kommer efter det positiva 😉 . Det få i alla fall mig att gå igång och redigera, skriva mer och tänka till. Fick dock en aning prestationsångest inför nästa inlämning.
Nej, slut på pausen. Full fart mot duschen och sedan på´re igen 🙂
Förra helgen var jag iväg till Göteborg på en härlig skrivhelg. Åkte ner på fredagen och efter att ha suttit fast i Skövde nittio minuter så kunde jag tillslut kliva av i Göteborg.
Mot Göteborg
Jag checkade in på hotell Eggers. Så fint hotell. Vilken atmosfär. Jag kände mig som jag var i TV-serien ”Vår tid är nu”.
Efter att ha installerat mig på rummet så gick jag en sväng i ett julpyntat Göteborg. Så härligt och fint. Var tvungen att sätta mig på uteserveringen på Bee kök & bar, något av en tradition när jag är i Göteborg. Älskar att de har uteserveringar i November, det känns nästan som att man är utomlands. Shoppade lite också.
När man ser sig själv i en julkula 🙂
På lördagen var det Skriva Feelgood-dag i Kronhuset. Printz Publishing och Tidningen Skriva anordnade en heldag om att skriva Feelgood och det var många feelgoodförfattare där som generöst delade med sig av sitt författarskap och skriverfarenheter. Så inspirerande, trevlig och jätteroligt att få träffa gamla och nya bekantskaper.
Jag hade de flesta böcker de sålde eller så hade jag läst dem. Men ett par fick jag med mig hem i alla fall.
På området fanns också små härliga bodar med hantverk att kika in i och kanske handla med sig något fint eller gott. Jag köpte brända mandlar i choklad- och karamellbutiken.
Sedan på söndagen åkte jag hem och efterföljande vecka rullade bara på och vips var det helg igen.
I fredags hade jag skrivdag med paus för massage och lite tvättande.
På lördagen städade jag och maken och när han tittade på skidor så skrev jag. På kvällen bjöd Amalia (yngsta dottern) på Ramenmiddag hemma hos Agnes (äldsta dottern) & David. Så gott och trevligt. Alla tre döttrar med respektive samt Davids föräldrar var bjudna.
Idag blir det skrivande i Adventspimpad soffa, fortsatt avverkning av tvätthögen och i kväll hundworkoutkurs med Amalias hund Sally.
Sedan blir det jobbvecka som vanligt. I morgon är det också avslutning på fortsättningskursen ”Skriva Feelgood”, tråkigt, jag kommer att sakna mina måndagskvällar med Feelgoodkompisarna på Zoom,
Har ett par deadlines för inlämning av text att jobba med också så det blir så mycket skrivande jag hinner.
inte att sommaren ska ta slut. Men det gör den förr eller senare oavsett vad jag vill och då glider vi in i hösten. Jag älskar höst också. Efter det tar det dock stopp. Vintern kan vi radera ur årstidskalendern. I alla fall tänker jag avsluta sommaren på bästa sätt genom att åka till Mariefred och ”Feelgoodfestivalen”.
ÄNTLIGEN blir det av igen på riktigt. Ja, om nu covid håller sig i schack. Vilket det för övrigt gäller att den gör för höstaktiviteterna också. Jag bestämmer mig för att den gör det och ser fram emot mina höstplaner.
Ja, ni ser ju. Vilket gäng! Så kul med en heldag i Feelgoodanda. Abonnerad buss, så stämningen börjar redan på vägen dit.
Sedan blir det bokmässan fyra dagar i september. Jag bokade hotell för typ ett år sedan och redan då var det slut på rum nära mässan. När jag nu lite närmare inpå, googlade på det hotellet så insåg jag att där vill jag INTE bo ensam, så jag bokade om. Tur att jag ens hittade något som kändes ok så här nära i tid. Scandic no 25 får det bli.
När mörka november slår armarna runt oss tänker jag lysa upp tillvaron med ännu mer feelgood. Då blir det återigen en tur till Göteborg och en dag med ”Skriva Feelgood”, ett samarbete mellan tidningen Skriva, Norstedts och Printz Publishing.
Jag var med när den var i Stockholm för några år sedan men nu är det några nya medverkande och jag tycker det ska bli toppenkul att vara med på igen och ta mig en skrivhelg i Göteborg. Jag ska passa på att skriva massor på mitt manus, både på tåget och hotellet.
Då ska jag bo på Eggers. Anrikt, k-märkt hotell från 1859 och jag tror det blir en speciell upplevelse.
Jag älskar att åka iväg ensam, ser så fram emot allt detta. Sedan hoppas jag såklart att träffa på många skrivbekanta som jag mött i olika skrivsammanhang IRL, på Instagram, genom kurser eller vid andra tillfällen.
Så är det någon mer som ska på något av dessa event, så hoppas jag att vi ses 🙂
Idag är jag hundvakt till Amalias lilla Sally fram till kl 13 och sen ska jag jobba med mitt manus och således hänga med Palle & Mona på Grödeby camping resten av dagen och kvällen. Det blir toppen.
av semestern. I sommar har jag tagit fyra veckor i rad vilket är superskönt. Men jag ser det som två delar. De första två veckorna med fokus på familj och ny hundvalp, och de andra två med fokus på skrivande.
Dagen före midsommarafton åkte vi upp till landstället i Dalarna. Och på vägen dit hämtade vi Amalias (yngsta dottern) lilla hundvalp Sally, då 10 veckor i Västerås där hon fötts.
Agnes (äldsta dottern) och hennes sambo David kom också upp. Våra två katter och deras två katter var med. Så fullt hus kan man säga, även om deras katter fick ett litet hus för sig själva att bo i.
Det var väldigt varmt och vi gjorde inte särskilt mycket de första dagarna. Sally var i centrum skulle jag säga. Henne ”utsatte” vi för bilåkande, titta på folk utanför Ica, handla av glassbilen, vara på bryggan mm.
Grillade och semesterchillade gjorde vi också. Böcker, korsrord, iskaffe. Ja det som hör till.
David jobbade en del och maken pysslade med annat. Så vi tjejer åkte en dag in till Ludvika och shoppade i de typ tre butiker som fortfarande finns kvar och är intressanta. Dvs Lindex, Kapp-Ahl och bokhandeln.
Vi åt lunch på Bergslagskonditoriet och Sally uppförde sig som sig bör.
Jag hann inte skriva en rad under dessa första veckor. Men hade bra flow i läsningen. Det gäller att läsa mycket också, så det är värdefullt att hinna med det. Jag läser på ett helt annat sätt nu när jag också skriver och suger i mig uppbyggnad, ordval, uttryck etc. Lisa Jewel var en ny bekantskap för mig. Denna bok gillade jag mycket och den var uppbyggd i tre storylines kring samma story. Skickligt och underhållande att läsa. Rekommenderas.
Lite research för mina figurer Palle och Mona blev det i sambans med att jag och maken åkte och köpte ett parasoll. Kikade in i ett antal husvagnar och husbilar + kollade in campingutrustning. Här skulle de garanterat kunna förlusta sig. I och för sig i olika saker men ändå!
Tillbaka i stugan var Sally var mycket fascinerad av traktorn som kom med sand till boulebanan vi skulle göra.
Innan Agnes och David åkte hem så kom även Almas (mellandottern, som också var med upp från början) Viktor upp. Han tog tåget. Så vi var hela gänget några dagar.
När A&D åkt hem åkte vi på utflykt till Säter. Där handlade vi bl a i en téhandel. Men även om det var goda téer så måste jag säga att de inte slår Sibyllans.
Efter att ha ätit lunch i Säter fortsatte vi till Stora Skedvi och där kikade vi i alla små ”containrar” de ställt ut och sålde fina saker i, och handlade även lite godsaker där och i butiken.
Efter det åkte vi till Norberg och fikade på Elsa Anderssons Konditori. Jag handlade också en kruka som jag ska ha tex basilika i på köksbänken. Passar perfekt i färg till min orangea Le Creuset tekokare och grytan jag har. Jag köpte också en fin tygväska som var sydd med en större platt botten. Där ska jag ha mina skrivsaker som jag behöver just för tillfället. När jag tex behöver ta dem med mig ut på terrassen eller soffan. Då får alla anteckningsblock, pennor, datorn etc plats där och jag slipper släpa runt det i famnen här hemma.
En väldigt feelgoodig utflykt som jag kan lagra intryck ifrån och använda mig av sedan.
Viktor som varit på resa i Frankrike och Italien och hade med sig en massa gott till oss. Så det åt vi en kväll i hop med annat smaskens som han och Alma fixade till. Så härligt att bara sitta och läsa och middagen liksom bara blir till.
En kväll var vi på Restaurang Bryggan i Smedjebackens hamn. Mysigt och gott. Sally somnade 🙂
Sally har fått träna på att åka båt. Då somnade hon också. Så spännande var det.
Mot slutet av vecka två var det dags att inviga boulebanan maken fixat. Funkade ypperligt, bra jobbat!
Nu är vi hemma igen och jag har varit hundvakt ett par dygn då Amalia varit iväg. Hoppas nu att hon kommer vilken timme som helst och att jag då kan få börja mina planerade skrivdagar. Jag har en del att redigera, flera kapitel att utveckla och några att skriva helt. Är så sugen på att köra igång men jag vill kunna fokusera helt och det går inte så länge det där lilla Sallytrollet ska hänga med mig.
Maken har åkt till Paris på jobb och Alma jobbar sina sista veckor ever på Granit, som hon haft som extrajobb medan hon pluggat. Nu har hon tagit sina två kandidater, en i företagsekonomi och en i datasystemvetenskap och börjar nu i september på Business Vision Consulting.
Amalia har tagit studenten. Hon kommer att jobba på dansskolan. Både som danslärare och i receptionen och ta hand om sin lilla Sally på dagarna.
Agnes kör vidare med det hon håller på med, Granit, danslärare, sitt eget företag Note & Plan mm.
Är så stolt och glad över våra tre fina tjejer ❤
Nu ska jag gå en kissrunda med Sally, laga mig lite lunch och sen köra igång min ”skrivsemester”.
Det är inte ofta jag berättar för andra om mina karaktärer som jag skriver om i det feelgoodmanus jag nu redigerar och nästan är klar med. Jag har skrivit lite om husvagnsparet här på bloggen men det är ett annat manus. Nu ska ni få en glimt in i Magdalenas värld. Magdalena är en av fem karaktärer i mitt manus. 75 år, bor på Östermalm, anser sig lite finare och lite bättre än alla andra. Hon är ensamstående, bitter på män och har en vuxen son som hon inte förmår visa någon kärlek och oftast utnyttjar. Hon älskar sin hund Sixten och löjrom.
I går hade jag ett ärende in till stan. Och efter det passade jag på att gå i Magdalenas fotspår. Jag är inte obekant med hennes ”hoods” då jag som 22-åring bodde på Östermalm ett kort tag och arbetade på Hamngatan, vägg i vägg med NK. Så jag har ”grävt där jag stått” som man säger. Det var ändå roligt att vara där med hennes ögon. Jag har inte varit in till stan sen Covid bröt ut, och hade en del frågor att få svar på även om jag känner till området.
Här på Karla Frukt, träffade Magdalena mannen som gjorde henne gravid och sen försvann. Han som gjort henne bitter på alla män inklusive sin egen son. Det enda manliga hon kan med är hunden Sixten, och honom älskar hon som sagt.
Det är på Karlavägen hon tar många av sina hundpromenader. Här på bänken träffar hon Alva och en vänskap över generationer tar sin början.
På Karlavägen ligger också Ica Esplanad. Det är Magdalenas alldeles egna butik. Tycker hon. Här motar hon bort de som avslöjar sig genom att inte hitta i butiken, det vill säga inte hör hit och dem straffar hon på sitt alldeles egna vis.
Hon hänger gärna på Dramaten och dricker båden en och två glas bubbel.
På NK låter hon sin son både bjuda på lunch och handla saker till henne. Magdalena älskar NK och det är här eller på Östermalmshallen hon äter lunch. Sixten är självklart med och det var en av sakerna jag var tvungen att kolla, att det är okej att ta med hunden in.
Alltså åt jag också lunch där och som tur var hade damen vid bordet bredvid med sig sina hundar och jag fick svar på frågan utan att fråga. För övrigt en god och mysig lunch där jag insöp atmosfär, ljud och dofter.
Eftersom Magdalena får sin son att handla Lexingtonhanddukar till henne behövde jag bege mig till inredningsavdelningen för att se om det fanns några handdukar där. Och ja, det fanns det. Inte bara i en färg. Himmelsblå fanns garanterat, så check på den detaljen i boken.
Magdalena finner det ganska arbetsamt att äta lunch med sin son. Kanske inte så mycket på grund av sonen, utan mer för alla andra som nödvändigtvis ska till NK just när hon ska dit. Efteråt tar hon sig gärna ett glas vin och ett par oliver på Wellington Hotel. Ett stamställe som ligger nära hennes bostad. Vid ett besök här får vi också se en annan sida av henne. Men det tänker jag inte avslöja nu.
Här var jag tvungen att gå in och fråga om man fick ha hund med sig in. Det gick alldeles utmärkt, så check på den detaljen också!
Ett par kvarter därifrån, på Skeppargatan 28 bor hon. I en liten tvåa som hon kallar våning. Hon skulle aldrig avslöja för väninnorna att det bara är en tvåa. Hon bor kort och gott i en ”vååååning på Östermaaalm”. Så det så.
När jag ätit min lunch på NK och besökt Lexingtonhörnan så passade jag på att åka upp till bokavdelningen. Det hade varit författarsamtal med Rachel Molin och Jonas Karlsson, vilket jag tyvärr missade. Men de stod och signerade sina böcker. Jag hade inte någon av böckerna så jag köpte båda.
Eftersom jag var så tidig på stan var jag ”klar” tidigt och kunde passa på att åka hemåt innan fredagsrusningen. Det blev eftermiddagskaffe, skrivtid och mys i soffan innan det var dags att hämta Amalia på jobbet och laga middag.
Jag köpte också lite goda teer på Sibyllan och NK, så nu har vi till höstrusket.
Idag blir det mer skrivtid. Amalia ska åka in till stan och plugga på café, Alma jobbar på Granit och maken jobbar på sitt rum. Han jobbar dygnet runt inför släppet av HBO Max nu på tisdag.
Så det blir lugnt och tyst, bara jag och katterna. Perfekt för skrivande.
Sitter med morgonkaffet och gör som så många andra. Summerar 2019 och funderar över vad jag vill med 2020.
Rent spontant känns det som om 2019 varit lite tungt. Utan att riktigt kunna ta på det så har det inte känts så roligt. Hoppas kunna bena ut varför så jag kan ändra på det inför nästa år.
En del kan nog bottna i att jag tappat aptiten av min medicin (som ska minska risken för återfall i bröstcancern). Det låter ju i och för sig inte så farligt. Men eftersom ett av mina stora intressen, ja kanske till och med varit det största, att laga mat, förkovra mig i recept, prova nya rätter etc helt försvann i hop med att matlusten försvann. Så försvann mycket av det jag njöt av i vardagen. Som förgyllde tillvaron. Ni som följer min matblogg (https://nouw.com/minmat), kanske märkt de sinande inläggen där. Riktigt tråkigt är det och jag hoppas det vänder. Bara fyra år kvar att äta medicinen…kämpar på!
Men jag har ändå under året varit på en del vinprovningar, gått en vinkurs på nätet och en riktig höjdare var min resa jag gjorde ensam till Dubrovnik. Där åt jag mycket gott och deltog i ”Good Food Festivalen” (se inlägget innan). Jag vill absolut göra en ensamresa igen i år. Det fick mig att må så bra. Balsam för själen och det kommer jag att ge mig själv så mycket jag har råd med.
Även resan med yngsta dottern till Krakow var underbar. Vi utforskade staden vad gäller mat, shopping och en del historia (finns ett inlägg här därifrån också).
Något som varit väldigt roligt är att jag har utvecklat mitt skrivande. Jag har gått författarkurs 1 och 2 hos Jorun Modén. Deltagit i seminarier ”Att skriva för barn-och ungdom” och ”Att skriva Feelgood”.
Varit på ”Feelgoodfestivalen” i Mariefred (jättekul, läs inlägg om det här i bloggen om du är nyfiken på att gå i år) och ”Feelgoodkväll” på Rival. Ja just det, Simona Ahrnstedts bokevent för nya boken ”Bara lite till” var jag också på en kväll.
Jag har gästat Printz Publishings öppna hus för att det är så trevligt ordnat och för att köpa lite nya böcker. Det är ett par gånger om året och jag hoppas de fortsätter med dem.
Vad gäller skrivandet så ska jag jobba på att fortsätta utveckla det och jobba vidare med mitt manus. Under våren kommer jag att gå ”Att skriva Feelgood” för Jenny Fagerlund. Det ska bli jätteroligt och hoppas det blir ett skönt gäng på kursen. Gillar att vi alla är intresserade av att skriva i samma genre, vilket inte alla gjorde på de andra kurserna. Eftersom man läser varandras texter och ger feedback är det lättare att göra det när det är något man själv är intresserad av att läsa och skriva.
Jag hoppas som sagt inför 2020 att kunna resa iväg ensam igen. Jag skulle också gärna vilja ”börja om” att resa med en dotter i taget. Jag har rest med dem alla tre, en var i 9-10 års åldern, när de gått ut 9-an och skulle nu vilja göra så med dem när de fyllt 20. Så äldsta dottern (nu 22 år) är först ut i så fall.
Jag vill ta mig tid att läsa mer samt skriva mer disciplinerat. Jag vill lära mig laga mer Vegomat. Har två vegetarianer hemma och har upptäckt att jag själv tycker det är rätt gott om det är bra gjort. Maken reser mycket i jobbet så ofta är det bara vi tre hemma och det känns onödigt att laga något extra bara till mig. Även om jag såklart kommer att lägga till en och annan kött-eller kycklingbit till den vegorätt jag lagat när det kan passa. Det vill jag inte vara helt utan.
Vad har jag mer för planer då? Förutom alla resor på helgerna till yngsta dotterns tävlingar i Hiphop och nu också Konstnärligt.
Jag kommer att åka på ”Feelgoodfestivalen” i år igen. Planerar att gå på bokmässan i Göteborg (hotell fixat sen länge och det var inte lätt kan jag säga) i höst. Jag och en kompis ska se Danny i Globen i April.
Älskar att planera in saker och fylla min pappersalmanacka (ja jag är av den sorten som vill ha en sån) med roliga saker att se fram emot. Lika skönt är det också att ibland vända upp bladet och se att veckan är helt tom. Då ser jag framför mig oceaner av tid att läsa, se Netflixserier och bara göra det som faller mig in.
Jag lovar aldrig att träna, oavsett tid på året. Definitivt inte i Januari när alla andra gör det och det är smockfullt på Frisks (det är där jag har kort). Det går i perioder för mig med träning. Nu har ett knä bråkat under hösten och jag har haft jätteont och inte kunnat/vågat träna. Men det är röntgat nu och de har inte hittat något konstigt så med smärtstillande ska jag kunna träna. Men jag låter alla nyårslöften som springer till Friskis nu efter jul köra igång och sen när typ hälften fallit bort, som det brukar bli, då börjar jag.
Jag vill önska alla ett Gott Nytt År och hoppas ni får ett fantastiskt 2020 oavsett hur 2019 varit.
Oj vad dålig jag har varit på att uppdatera! Men så blir det ibland. Andra saker kommer emellan och bloggen hamnar inte överst på priolistan. Det har varit en skön sommar och nu är hösten igång, med allt vad det innebär. I slutet av sommaren var jag på Feelgoodfestivalen I Mariefred. Superhärlig dag. Jag åkte med Feelgoodbussen dit och hem. Under dagen så var det flera författarsamtal och jag var på bokcirkel med Camilla Davidsson om hennes bok ”I fikonträdets skugga” så mysigt och trevligt samtal.
Härlig ostbricka och gott vin!
Har redan bokat in nästa års festival i kalendern. Men då tänker jag nog stanna över helgen för att mysa i Mariefred lite längre. Ja jag har redan bokat mig ett litet rum då.
Jag och yngsta dottern har haft en fantastisk vecka i Krakow också. Men det tänkte jag berätta mer om i ett annat inlägg.
Just nu läser jag en bok av Stephen King, ”Att skriva”. Mycket bra.
Skriver vidare på min egen berättelse när jag kan ta mig tid. Jag har investerat i Scrivener och det är ett mycket bra program att skriva i. Nu har jag inte lärt mig ens en bråkdel av alla finesser men jag är väldigt nöjd med allt jag upptäcker. Klart värt pengarna.
Nästa resa blir i början av Oktober. Då blir det en helg i Göteborg. Åker tåg ner och hem och har ett par nätter på hotell. Då blir det nog lite tid för skrivande. Längtar redan. Älskar att ha resor planerade och se fram emot. Efter det, i mitten av Oktober, blir det sex dagar i Dubrovnik. Det längtar jag till ännu mer.
Nu ska jag se ett par avsnitt av ”Big little lies” på HBO och sen blir det go´natt! Mycket man ska hinna med på kvällarna. Läsa, skriva och följa serier!
Jag läste en intervju med feelgoodförfattaren och förläggaren Christoffer Holst om hur han lade upp sitt arbete och det inspirerade mig till att börja strukturera mig lite mer. Nu när vårens alla aktiviteter är avcheckade , så finns mer tid till skrivande. Jag måste nog ha en form, en struktur att hålla mig till för att komma vidare och få ett större driv i skrivandet. Att skriva är inte bara att sätta sig ner och skriva från första till sista ordet i en bok. Inte för de allra flesta i alla fall. Man behöver disciplin och jobba med texten kontinuerligt. Jag gillar att ha listor, mål och att bocka av saker så det passar mig att göra en plan.
Jag räknade ut om jag ska klara av de ca 80.000 ord en feelgoodroman innehåller innan jul, så ska jag skriva ca 520 ord per dag. Det är ungefär en halv A4 eller inte riktigt en boksida (1 A4 är ca 1,5 boksidor, ca 1000 ord). Då har jag dragit av de dagar jag mest sannolikt inte kan skriva alls. Så det känns ju överkomligt. Hoppas på att kunna skriva mer per dag. Men det känns bra att ha ett dagligt mål som är överkomligt ihop med ordinarie arbete och familj.
Sen har jag bestämt mig för att investera i programmet ”Scrivener”. Jag som skriver lite olika scener om olika personer och inte i ordning. Som sen ska flyttas runt och länkas samman, kommer nog ha en bra hjälp av det. Det är ju så att vissa karaktärer känner man mer för vissa dagar och då blir det mer skrivet om dem. Andra dagar om annat.
Jag har suttit och läst fakta om programmet idag och tagit reda på om det är hanterbart för mig som inte är datorproffs. Det känns rimligt och logiskt om man har en Mac. Jag tror det kommer att vara till stor hjälp och jag vill installera det innan jag skrivit för mycket då det verkar lite tjorvigt att flytta över text.
Sen efter jul är min tanke att kunna börja med den första redigeringen. Känns kul att ha en plan.
Anmälde mig också idag till tidningen Skriva:s heldag i ”Skriva Feelgood” i november. Grymt program med många av mina favoritförfattare. Ska bli superkul.
Just i Feelgood är det ju ofta mycket mat och bak inkluderat. Besökte i veckan två mycket inspirerande miljöer vad gäller detta. Jag var på Mr Cake och fikade. Oh my god, vad mycket smarrigt. Jag som inte ens gillar sötsaker.
Sen åt jag middag på ”Deli di Luca”, ännu bättre! Ja, jag är en matälskare, just saying. Så grymt god pasta. Där skulle jag gärna sitta i ett hörn med min dator, någon god parmaskinka och ett glas vin och skriva. En av mina huvudpersoner skulle trivas som fisken där också!
Fettucine al Vitello
Så min 520-ord-om-dagen-plan börjar i morgon. I dag har jag ägnat mig åt att peta lite i befintlig text, Scrivenerresearch, och anmäla mig till mer författarkunskap.
Nu ska jag laga färsk pasta. Med sås på grädde, parmesan, tryffelolja och champinjoner. Ruccola och parmaskinka on top och så mer riven parmesan över.
Skriv & Res med Therese 